Innsworth

Idag var vi bjudna på Scandinavian Barbecue på en militärbas som ligger norr om Gloucester, ett par timmars resa från Northwood. Men det var en inbjudan som kom via ambassaden och deras chaufför körde så då var det inte lika jobbig. I alla fall för mig!

Det var en trevlig tillställning även om det var i längsta laget att åka.

English

Today we were invited to a Scandinavian Barbecue at a military base north of Gloucester, a few hours from Northwood. But it was an invitation through the embassy and their chauffeur drove and then it wasn’t so hard. At least for me!

It was a really nice evening even if it was a bit long to go there.

 

International Evening 2016

Så var det då dags igen för årets stora händelse på basen – International Evening. Återigen var det 28 länder som serverade mat som representerar deras länder. Härligt att se alla som ansträngt sig för att visa sina specialiteter och ger oss möjligheten att smaka.

English

Then it was time again for big event at the base – International Evening. Again, it was 28 countries serving food representing their countries. Lovely to see how everyone have gone an extra mile to show their specialties and give us the opportunity to taste.

East End Walk

Idag var jag på en guidad tur i East End, ett område jag har varit i förut men med en annan guide. Alltid lika intressant att bli guidad av olika personer på samma ställe eftersom man inte får samma information, det är så mycket historia att de kan välja vad de vill prata om.

English

Today I went on a guided tour in the East End of London. An area I’ve been to before but with another guide, it’s interesting to walk in familiar places but not get exactly the same story. So much history the guides have to choose what to tell.

Emelie turning 20

Emelie hade skola idag så det blev inte så mycket firande mer än att vi gick ut och åt på kvällen. Givetvis var det sång på morgonen som vanligt. Fira henne får vi göra i sommar när vi ska ha en kombinerad student- och födelsedagsfest.

English

Emelie had school all day so we didn’t really celebrate her birthday. Woke her up this morning with us all singing beautifully for her and in the evening, we went out for dinner. We will celebrate her this summer when we will have a combined graduation- and birthday party.

Churchill War Rooms

Jag, Colleen och Hester tog oss till Churchill War Rooms idag, ingen av oss hade varit där även om våra män varit mer än en gång. Det är därifrån Storbritannien styrdes under andra världskriget och det ligger underjord. Det öppnades 1938 och användes fram till 16 augusti 1945 då man bara lämnade det precis som det var då, några år senare tog man beslutet att det skulle bevaras som ett minne. Men först under 70-talet släpptes restriktionerna och 1984 öppnades det för allmänheten. Sedan dess har man öppnat fler delar och 2005 fick det namnet Churchill War Rooms för att hedra Sir Winston Churchill för hans insatser under andra världskriget.

Du får se hur rummen såg ut där man tog olika beslut, vart de som jobbade där sov men även en utställning över Churchills liv. Mycket intressant och väl värt ett besök.

English

Today I went with Colleen and Hester to visit the Churchill War Rooms, I’ve not been there before even if Peter has been there several times. This is where UK was run during the Second World War and is below ground level. It was opened in 1938 and used until August 16 1945 when it was left as it was, a few years later it was decided to preserve it for the future. It was under restrictions and it wasn’t before 1970s that these were lifted and in 1984 it was open to the public. Since then it has been added more rooms and exhibitions and in 2005 it changes its name and was dedicated to Sir Winston Churchill.

You see the rooms where all the decisions were made, where they slept and an exhibition over Churchills life. Very interesting and well worth the visit.

Docklands

Min guidade tur för dagen var i Docklands, jag har varit i delar av den och idag började vi från väst och jobbade oss halvvägs inåt. Även om turen tog 2 timmar så hann vi inte hela. Docklands har varit Londons hamnområde länge men när trafiken ökade så var det ohållbart eftersom det dessutom ligger så nära centrum. Man har idag gjort en marina där och lägenheter och kontor i de gamla lagerhusen. När jag gick längs med Themsen och såg de nya lägenheterna som man byggt och restaurerat fick man lite Karlskrona feeling. Ska definitivt sätta upp mig på nästa tur som då blir del två.

English

The tour of the day was to see Docklands, I’ve been to parts of it and today we started in the west and worked us halfway in. Even if the tour took 2 hours we couldn’t see all of it. Docklands have been the dock of London but as the traffic became more it was not possible to keep it. Today there is a marina and the old storehouses are made into flats and office space. When walking along Themes and saw the area it reminded me a lot of Karlskrona (our hometown). Will definitely be on the next tour which will be second part of the tour.

 

Rugby – Navy vs Army

I år var hela familjen med på rugbyn mellan Navy och Army, eftersom det är militära lag som spelar är det bussar från alla olika baser runt om i England som transporterar dit åskådarna. Många har suttit i timmar på bussen och har festat hela vägen dit = många ser aldrig matchen. Även på dessa matcherna sitter man blandat så sidan om mig hade jag en kille som tillhör flygvapnet och han hejade på dem som tog poäng.

Efteråt hade Peters arbetskamrat och hans sambo bjudit hem oss till dem på lite mat. Tjejerna tog bussen hem och Peter och jag promenerade bort till Gorm och Leanne som bodde nära Twickenham Stadium.

English

This year the whole family was going to the rugby game between Navy and Army, as it is military teams playing buses from different bases bringing the supporters. Many have been on the road for hours and partied all the way = some don’t even get to see the game. On games like this it’s the same as other rugby games that the supporters are mixed and next to me I had a RAF guy who cheered for the team scoring.

After the game, Peter and I was invited over to Gorm and Leanne’s house, near Twickenham Stadium, for some food and the girls took the bus back to Northwood.

Southwark walk

Idag var jag på en tur i Southwark och fick höra ännu mer historia om området. Jag har varit här många gånger förut eftersom Borough Market och The Globe ligger här men har givetvis inte sett hela och absolut inte hört allt om det. Det har jag nog inte nu heller men jag har i alla fall hört lite mer.

Southwark ligger söder om Themsen och det var hit allt det ”oanständiga” var tvungen att flytta när puritanerna styrde London. De ansåg att teater, pubar osv var syndigt och fick alltså inte finnas inom stadsgränsen. Det var också hit många kom för att lämna sina hästar och vagnar när de skulle besöka London. Precis som resten av London utvecklas det hela tiden.

English

Today I went on a tour in Southwark and heard more history about the area. I’ve been here several times as Borough Market and The Globe is here but I haven’t seen all of it and absolutely not heard all about it. I still haven’t but at least more about it.

Southwark is south of Themes and this is where sinful things were when the puritans oversaw the city. They thought theaters, pubs etcetera was sinful and were not allowed inside the city walls. This was also where people travelling from southern England came and left their horses and carriages when going to London. And as rest of London it develops all the time.

The Southwark Cathedral

Georges Inn

This is where the ferry man sat waiting for passengers crossing the river Themes.

Blackfriars

Ännu en guidad tur och denna gången i Blackfriars som var ett område som ligger norr om Themsen men söder om St. Paul’s Cathedral. Vi fick höra om Shakespeares aktiviteter i området.

Namnet har området fått av en munkorden som bar svarta kappor och som flyttade hit i början på 1200-talet och byggde ett enormt kloster. Det hade en viktig roll i samhället fram tills att Henry VIII stängde ner alla kloster 1538, några av byggnaderna hyrdes ut till en grupp som startade en teater. Klostrets gästhus hyrdes ut till Apoteksföreningen (en av Londons 110 yrkesorganisationer) 1632 men brann ner 1666 i Great Fire of London. Apoteksföreningen byggde dock upp den igen och är fortfarande kvar på samma ställe.

Vi var inne i St Andrew by the Wardrobe (kyrka) och såg att de hade en massa kostymer som hängde och lådor med skjortor. Givetvis undrade vi varför och fick då förklarat att de tar emot avlagda kostymer och skjortor så att hemlösa eller fattiga kan gå dit och få en kostym om de ska på anställningsintervju.

English

Another guided tour and this time in Blackfriars, an area north of Thames and south of St. Paul’s cathedral. We heard about Shakespeare’s activities here while he was alive.

The name Blackfriars comes from the monks cappa, they moved there in the beginning of the 13th century and build several buildings in the area. They were important to the state until they were closed down by Henry VIII when he dissolved all monasteries in 1538. Some of the building was rented out to a group who started a theater. The monastery’s guest house was rented out to the livery company Society of Apothecaries (one of London’s 110 liveries) in 1632 but it was destroyed in the Great Fire of London 1666. The livery rebuilt it again and are still in the same spot.

We went in to St Andrew by the Wardrobe (a church) and saw that they had a lot of suits and shirts. Of course, we wondered why, we got the explanation that when homeless people or very poor people are going to a job interview they can’t afford to buy a suit to look good at the interview. They can then come there to get one and keep it.

Holocaust centre

I NAWC har vi en äldre dam som är från Polen. När hon var tonåring hamnade hon i ett ghetto som skickade alla barn till koncentrationsläger. Eftersom hon var stor nog att arbeta fick hon stanna men hennes pappa som pratade även tyska erbjöd sig att åka med barnen för att ge dem en trygghet. Honom såg hon aldrig mer.

Själv fick hon arbeta och såg hur fler och fler försvann, hon var en av de sista kvar i ghettot när de allierade kom och befriade dem. Hon har jobbat ihop med en skola i många år för att sprida kunskap om vad som hände bland annat judarna. De har gjort en pjäs som skildrar hennes tid innan de blev satta i ghettot, denna har sedan spelats in.

Vi var på Holocaust Centre här i London där vi fick träffa fler kvinnor och män som överlevt och som berättade om vad de gör på Holocaust Centre. Filmen var väldigt gripande trots att Helena sa att hon haft tur jämfört med många andra.

English

NAWC has an elderly lady from Poland. When she was young she was in a ghetto that was the just keeping the Jews before they were sent to a concentration camp. As she was old enough she was useful for work and could stay, the rest of the children were sent away. Her father who spoke German offered to accompany the children, she never saw him again.

She had to work hard and saw more and more people disappear, she was among the last ones when the allied came to rescue. She has been speaking in schools to give awareness to what happened to the Jews. She has made a play together with some students that has been filmed.

We went to Holocaust Centre in London to meet other survivers and heard about what they do at the Holocaust Centre. The movie was emotional even if Helena said she was lucky compared to many others.

Rugby @ Wembley

Vi har varit och tittat på rugby på Wembley Stadium mellan två Londonlag – Saracen vs Harlequin. Vi har tittat på dem tidigare och även om jag inte är särskilt intresserad av rugby så tycker jag om att titta på det. Lagens supportrar sitter blandade och det är bra med tryck på läktaren, det var nästan 84 000 åskådare.

English

We went to Wembley Stadium today to watch a rugby game between two London teams – Saracen vs Harlequin. We have seen them play before and even if I’m not very interested in rugby I like to watch it live. The supporters are mixed and still I have not seen any fights and with 84.000 spectators it’s a lot of sound from the stands.

Billy Elliot with the girls

Idag har jag och tjejerna varit på eftermiddagsföreställningen av Billy Elliot, den ska sluta gå så det var dags att äntligen se den. Jag tycker väldigt mycket om filmen och hade hört att musikalen skulle var riktigt bra. Vi tyckte väldigt mycket om den alla 3 och jag är glad att vi blev färdiga att se den här i London.

English

Today, me and the girls, went to see Billy Elliot in the afternoon, it’s not going to continue and it was time to see it. I love the movie and had heard that the musical was really good. All 3 of us liked it very much and I’m glad that we got to see it here in London.

Copenhagen 2016

Nu har vi varit ett par dagar i Köpenhamn för att fira att Peters föräldrar båda har fyllt 70 år, svärfar i höstas och svärmor i vintras. Vi skulle träffas på hotellet, Scandic Copenhagen, runt lunchtid men det drog ut på tiden för svägerskan och hennes familj att komma. De skulle ta tåget över från Lund men kom inte så långt innan det blev stopp och där stod de länge, så småningom så fick de tag i en taxi som kunde köra dem över eftersom det inte var några tåg som gick. De kom i alla fall till slut och det var härligt att träffa alla igen.

Vi åt på vietnamesisk restaurang, gick på Ströget, var på Blå Planeten och åt födelsedagsmiddag. Det var några härliga dagar med umgänge och vi hade fantastisk tur med vädret.

English

Now we are back from a few days in Copenhagen, where we went to celebrate Peter’s parents who had turned 70, father in fall and mother in winter. We were going to meet at Scandic Copenhagen, our hotel, around lunch but it took forever for Peter’s sister and her family to arrive. They were supposed to take the train from Lund but didn’t get very far before it stopped and then couldn’t continue, eventually they got hold of a taxi that could take them across the bridge. Finally, they arrived and it was so nice to see them again.

We had Vietnamese food, walked on Ströget, went to Blue Planet and had a birthday dinner. Lovely days with just being together and the weather was fantastic too.

img_5005

img_5006

img_5049

img_5053

Manor Houses to Molly Houses

Idag var jag återigen på en av alla mina guidade turer i London. Jag älskar att vara med i min klubb som ger mig möjlighet att delta i alla dessa guidade turer och höra all möjlig historia om London och deras invånare. Denna gången lyssnade vi på en guide som berättade om hur de homosexuella männen i London hade det under 1700 och 1800-talet. Det var olagligt att vara homosexuell och ställena de träffades på sågs inte som bordeller då det verkar som det var vänner som träffades i ett hem som uppläts för dessa möten. Ställena kallades Molly houses, vart ordet molly kommer ifrån är inte helt säkert men prostituerade kvinnor liksom homosexuella män kallades molly. Återigen så fick jag se nya delar av London men även delar som jag gått förbi många gånger men inte vetat om dess historia.

English

Today I was on one of my many guided tours again here in London. I love to be part of my women’s club that gives me the possibilities to take part in so many guided tours and hear the history of London and the people who have lived and live here. This time we listened to a guide who told us about the homosexual men of London during 18th and 19th century. It was illegal to be homosexual and the places where they met seems to have been homes that was hosting these meetings and they were not seen as brothels. The houses were called Molly houses.

My family visiting

Nu har vi haft mamma, pappa, Anders, Susanne, Isabella och Sofia på besök. Vi hade ett planerat besök på Kew Garden eftersom mamma och pappa gärna ville se det och vi försökte att gå på Naturhistoriska museet men det ställde vi in efter att ha sett den extremt långa kön. Istället så gick till en pub och åt fish & chips som jag tror att barnen uppskattade minst lika mycket, innan vi åkte och shoppade. Vi hann även med att fira Anders som hade födelsedag här.

Det är alltid trevligt att ha familjen på besök och lite tråkigt när de åker. Fast det är intensivt med så många i samma hus och jag måste säga att jag beundrar de som bor flera generationer i samma hus alltid. Eftersom vi bor så långt ifrån varandra är det mysigt att få rå om varandra helt under ett par dagar.

English

Now mum, dad, my brother, sister-in-law and nieces have been here to visit. We only had one thing planned, going to Kew Gardens as my parents have never been there and wanted to see it. We also did try to go to Natural history museum but changed our minds when we saw the line, instead we went to have some Fish & Chips before going for shopping. We also celebrated my brother who had his birthday while visiting.

It’s always nice having family visiting and a bit sad when they leave. But it gets a bit intense with so many people at the same time under one roof and must say I admire those who lives several generations in the same house. As we live so far away from each other it is nice to spend these intense days together.

img_4947

img_4953

img_4954

img_4956

 

Gopalakrishnan

Nu har vi haft besök av familjen Gopalakrishnan från Australien, fast de bor i Sverige just nu. De var bara här i ett par dagar och det var inte mycket vi såg av dem eftersom de har fler vänner här i London som de ville hinna träffa. Fast vi hann med att äta sydindisk mat och handla matvaror från Thailand inne i London tillsammans. Vi skulle även åkt till en indisk affär för att handla lite indiska kryddor men det hanns inte.

Men det var roligt att få ha dem här i några dagar och barnen har blivit så stora på dessa månader som vi inte setts.

English

We have now had visitors from Australia, but they live in Sweden for the moment. They were only here for a few days and we didn’t see very much of them as they have more friends here in London they wanted to visit. But we had time to eat south Indian food and buy Thai groceries in London. We should have gone for some spices in an Indian store but we didn’t have time.

It was nice to have them here for a few days and they kids have grown so much since we last saw them.

120216_2234_Gopalakrish1.jpg 120216_2233_Gopalakrish2.jpg

Farewell dinner and party for Walldén’s

Då var det dags att ta farväl av en svensk familj igen. Familjen Walldén ska återvända till Sverige efter att ha varit här i ett år, deras äldsta dotter har gått i Felicias klass och de har blivit vänner. Ja vi har blivit vänner allihop då det har fikats och sportats mycket tillsammans.

Felicia hade anordnad en överraskningsfest för Moa och resten av familjen var portade… Så vi andra fick helt enkelt hitta på något annat och passade då på att gå och äta på den libanesiska restaurangen i Northwood Hills. Vi hade en trevlig kväll och det hade tjejerna också haft och Moa hade blivit riktigt överraskad. Ulrika hade fått smyga med sina inköp då det var lite svårt att förklara varför hon behövde köpa storpack bara dagarna innan de skulle flytta tillbaka till Sverige.

English

It is time to say farewell again to another Swedish family leaving. The Walldén’s will return to Sweden after been here for a year, their oldest daughter has been in Felicia’s class and they have become friends. Well we have all become friends as we spent a lot of time together to ”fika” and do sport.

Felicia had arranged a surprise party for Moa and the rest of the family was not welcome…. So, we did something together and went to the Lebanese restaurant in Northwood Hills. We had a nice evening and the girls had a fantastic evening and Moa was surprised. Ulrika had to hide her shopping for the party as she couldn’t explain why they needed to buy big packs of things just a few days before leaving the country.

Cambridge

Genom Peters jobb har jag lärt känna Madde som just nu bor i Cambridge, hennes man är också militär och har jobbat på en annan bas som ligger norr om Cambridge. Vi hade länge sagt att vi skulle träffas och nu blev äntligen jag och Ulrika färdiga att åka för att se Cambridge.

Vi tog tåget dit för att slippa sitta i bilköer och fick en härlig resa dit som inte tog allt för lång tid. Madde visade oss stan, vi fikade, åt lunch, drack lite vin och fick se Cambridge genom att bli stakade på Cam. Dagen avslutades med födelsedagsfika hemma hos Madde och Rob eftersom Rob fyllde år. Sen var det dags för Ulrika och mig att ta tåget tillbaka till London och Northwood. Cambridge är en väldigt fin stad och väldigt mycket universitetsstad, men mindre än Oxford och därför mysigare.

English

Through Peter’s work I got to know Madde who lives in Cambridge, her husband is also military and stationed at a base north of Cambridge. We had for some time said we should meet and now, finally, Ulrika and I got to go to Cambridge.

We took the train there to avoid traffic and had a nice trip there. Madde showed us the town, we ”fikade”, had lunch, drank some wine and saw Cambridge from Cam where we did punting. The day ended at their house with some birthday celebration as Rob had his birthday. After this Ulrika and I returned to London and Northwood by train. Cambridge is a very nice town and very much a university town, smaller than Oxford and cosier.
img_4833

img_4841

img_4843

img_4845

img_4847

Nikolai Astrup @ Dulwich Gallery

Jag och två väninnor valde att ta oss till andra sidan stan för att se en utställning med Nikolai Astrup, en norsk målare som levde 1880–1928. Han målade mest landskap som visade mystik och stämning från den lokala miljön i Norge.

Galleriet som visade hans tavlor ligger i Dulwich som är söder om centrala London. För att ta oss dit så fick vi ta tunnelbanan till Brixton som är närmaste tunnelbanestationen. När vi klev av där så såg vi ett berg med blommor vid en vägg. Vi gick givetvis för att titta vad det var och då såg vi en stor muralmålning av David Bowie, han föddes i Brixton.

Det var en härlig dag och även om jag inte kände till Nikolai Astrup innan gillade jag hans tavlor.

English

Me and two friends chose to go to the other side of London to see an exhibition with Nikolai Astrup, a Norwegian painter, living 1880-1928. He painted mostly landscapes that showed the landscape that surrounded him.

The gallery exhibiting his paintings is in Dulwich, south of London. To be able to go there we took the tube to Brixton which is the nearest tube station. When getting out of the tube station we saw a mountain of flowers along a wall. We walked over to see what it was and then we saw that the wall had a mural of David Bowie, he was born in Brixton.

It was a wonderful day and even if I didn’t know about Nikolai Astrup before I really liked his paintings.


Picture from my friend Cindy


Picture from internet

Sabaton in London

Idag var Peter och tjejerna på konsert igen för att se Sabaton. Det är inget för mig men de verkade ha haft trevligt även om de var trötta när de kom hem.

English

Today Peter and the girls went to see Sabaton here in London. That’s not for me but they seemed to have had a nice time even if they were a bit tired coming home.

Susan Pollack

Idag var jag på möte med den kvinnoklubb jag tillhör. Varje möte har vi någon som kommer och prata om olika ämnen. Idag var det dags för Susan Pollack att berätta om det hemska som hände henne som ung flicka.

Susan Pollack föddes i Ungern 1930 av judiska föräldrar i en by som tidigt hade starka strömningar av antisemitism. När andra världskriget sen startade så blev det ännu mer öppet för att bli värre när Ungern invaderades av Tyskland 1944. Två månader efter invasionen skickades Susan till Auschwitz-Birkenau där hon separerades från sin mamma, mamman skickades till gaskammaren medan Susan skulle jobba. Pappan hade redan tidigare blivit tillfångatagen av nazisterna och kollaboratörerna och ingen vet vart han tog vägen. Brodern togs också ut för att arbeta, han tömde gaskamrarna på de döda kropparna.

Från Auschwitz-Birkenau blev hon förflyttad till ett annat läger (Guben i Tyskland) innan man tvingade dem att marschera till Bergen-Belzen där hon 1945 frigavs av britterna. Hon var svårt sjuk och hade gått och lagt sig ute för att dö och slippa lida när de brittiska soldaterna fann henne. Hon kom till Sverige för att få vård och hon minns än idag med värme den doktorn som skötte om henne. Han behandlade henne nämligen som en människa och såg henne. Hon var då 15 år gammal. Efter krigets slut så fick hon reda på att hennes bror överlevt, men honom såg hon inte på 20 år då han bodde kvar i Ungern.

Hon åkte sen vidare till Kanada där hon träffade sin man och de flyttade sen vidare till London. Här föreläser hon i skolor om det som har hänt för att det inte ska hända igen. Medan denna fantastiska kvinna talade hade man kunnat höra en nål falla och det var många tårar som föll när vi fick höra om allt hemskt. Ett tal som jag kommer att bära med mig i många år.

English

Today it was time for my women’s club to meet, at every meeting we have a speaker and the topics vary. Today it was time for Susan Pollack to tell her horrible story from her childhood and youth.

Susan Pollack was born in Hungary 1930 by Jewish parents in a village with strong antisemitism. When the second world war broke out it became more open to become even worse once the Germans invaded Hungary 1944. Two months after the invasion Susan was sent to Auschwitz-Birkenau where she was separated from her mother who was sent to the gas chambers while Susan was selected for work. The father had long before been taken by the Germans and the collaborators and no one knows where he went. The brother was also selected for work, he had to clean the gas chambers of dead bodies.

She was transferred from Auschwitz-Birkenau to another camp (Guben in Germany) before they forced them to walk to Bergen-Belzen where she was found by the British soldiers. She was severely sick and had gone outside to die when they found her. She then came to Sweden to get treatment and she stills remember the doctor that cared for her. He treated her as a human being and saw her. She was at this time 15 years old. After the war she learnt that her brother had survived but didn’t see him for 20 years as he lived in Hungary.

Susan went from Sweden to Canada where she met her husband and they eventually ended up in London. She speaks about the holocaust in schools to try to influence so that this will not happen again. While she was speaking it was really quiet and there were many tears falling. This speech I will remember and carry with me for years.

 

Indonesian lunch @ Hester’s

Ända sen jag besökte Nederländerna i slutet på 80-talet tycker jag om indonesisk mat. Nu tycker jag visserligen om den mesta maten men det som antagligen gjort att jag tycker om denna lite extra är för att det är inte så lätt att få indonesisk mat överallt. Det som jag minns att jag tyckte om var ristaffel – många olika rätter, lite som buffé fast allt stod på vårt bord.

När vi flyttade hit lärde jag känna en kvinna från Nederländerna och nämnde att jag tyckte så mycket om indonesisk mat. Bara några månader senare så blev jag och flera andra bjudna till henne på indonesisk mat, vi satt ute och hon hade lagat mat i flera dagar (tror jag).

Idag var det dags igen, indonesisk mat men inte samma som förra gången. Alltså det är så vansinnigt gott så man kan knappt sluta äta. Tyvärr kan jag inte berätta vad jag åt för jag kan inte uttala namnen eftersom de är på holländska. Att det finns så mycket indonesisk mat i Nederländerna är för att Indonesien tidigare var en koloni till dem, de tog med sig rätterna till Europa men det är även så att det finns många med indonesiskt ursprung bor i Nederländerna.

Vi åt och åt och åt lite till samtidigt som vi pratade och pratade. Lunchen tog 3 timmar och vi hade härliga timmar tillsammans.

English

Since I visited the Netherlands in the end of the 80’s I really like Indonesian food. Well, I do like most food but I guess that one reason I like this is because you can’t get it everywhere. I remember the rijstaffel – a lot of different dishes, like a buffet but everything was at our table.

When we moved here I got to know a Dutch lady and mentioned that I like Indonesian food. Just a few months later I and other ladies invited to an Indonesian lunch at her house, we sat outside and I think she had cooked for several days.

Today it was time again, Indonesian food but not the same dishes as last time. It is so very good one can hardly stop eating. I can’t tell what we had as I can’t pronounce the names as they are in Dutch. No wonder there are so much Indonesian food in The Netherlands as it is a formerly colony. They brought the dishes and the people to The Netherlands.

We ate and ate and ate some more while we talked and talked. The lunch took 3 hours and we had a wonderful time.

IndonesianLunch_1 IndonesianLunch_2

Lee Miller Exhibition @ Imperial War Museum

Idag åkte jag, Colleen, Cindy och Andrea till IWM för att se utställningen men Lee Miller. Hon var fotomodell innan kriget men började så småningom arbeta tillsammans med en annan fotograf. Eftersom männen drog ut i krig fick hon möjlighet att bli krigskorrespondent och blev bland annat känd för sina fotografier från bland annat befrielse från koncentrationslägren.

Efter kriget gömdes fotografierna då Lee mådde dåligt av sina minnen och först när hennes son hittade dem i vuxen ålder på deras vind fick de nytt liv. Vi avslutade dagen med att äta lunch på en pub, den såg väldigt mysig ut från utsidan. Vi gick in och där var 2 andra gäster som tittade konstigt på oss, helt klart en lokal pub dit inte andra än lokalbor kommer. Vi beställde mat och eftersom hon som tog vår beställning hade svårt att dela notan beställde Colleen en cider och sa att hon betalade. Så kunde vi sen dela – vi blev något chockade när kvinnan sa £13. Lite oroliga också vad det var vi skulle få eftersom en cider och fyra måltider inte brukar kosta så lite, men vi blev glatt överraskade. Allt var ätligt och helt OK, även om det inte var en kulinarisk upplevelse.

English

Today I went to IWM together with Colleen, Cindy and Andrea to see the exhibition with Lee Miller. She was a model before the war but started to work together with another photographer behind the camera just before the war. As all the men was in the war she got the opportunity and became a war correspondent for the Vogue, she became famous for her photos from the liberation of the concentrations camps as well as photo of the London Blitz.

After the war the photos were put away as they haunted her and she became depressed, her son later found the pictures and they came back to life. After the exhibition we went for lunch, a pub that looked really nice from the outside. We went inside and there were 2 other guests who gave us a strange look, clearly a local pub who didn’t have other guests than the locals. We ordered our food but as we wanted to pay separately the lady behind the bar ran into trouble separating the cost. Colleen decided to pay for all of it and we could then pay her, she ordered her drink and it all came to £13. We were a bit worried as a half pint cider and 4 lunches normally don’t cost that little, we were positively surprised. Everything was eatable and OK, not a culinary experience but OK.

All pictures are Lee Miller’s
1 2 3

Bloody Awful London walk

Idag var jag iväg på en guidad tur igen inne i London. Denna gång fick vi höra om mördare, avrättningar och gravplundrare. London har en ganska blodig historia eftersom de haft en del kungar som älskat att visa upp sina avrättningar av mördare och förrädare.

Det var riktigt kallt och trots att vi både hade halsduk och vantar frös vi, kanske var det alla spöken som gjorde att det var extra kallt idag. Det är så roligt att höra om hur det var förr även om kanske inte alla historier egentligen är så trevliga. Det var ju tradition att halshugga folk och sen visa upp huvudet för åskådarna – i avskräckande syfte.

Efteråt träffade jag Sissi på The Dickens Inn för en mysig lunch, hon var på visit i London.

English

Today I went for another guided tour in London. This time we heard about murderers, executions and grave robbers. London has quite a bloody history as some of their kings loved to show off their beheadings and executions of murderers and traitors.

It was really cold and even if we wore gloves and scarves we were cold, maybe it was all the ghosts making it colder. It’s so interesting to listen to how things worked before even if some of the stories are not so nice. It was tradition to behead people and then show the head to the crowd – to make sure they behaved.

Afterwards I went to The Dickens Inn to have lunch with Sissi who was back for a visit.

Visit replay – the Svensson’s

För tredje året i rad har vi haft besök av familjen Svensson, det betyder att det numera är en tradition att de kommer på sportlovet. Denna gång hade de hyrt bil så vi kunde ta oss ut utanför London och Northwood.

Vi åkte till St Albans och tittade på katedralen och åt våfflor. Som vanligt var alla nöjda och mätta när vi lämnade. Vi åkte även till Beaconsfield och letade Morden i Midsummer-platser innan vi alla åkte till The Royal Standard of England, vilket är en gammal mysig pub mitt ute i ingenting, för att äta middag.

Tyvärr har skolan här ändrat vecka för vårt lov så på måndagen var det dags igen för våra barn att gå i skolan. Men som vanligt hade vi ett par härliga dagar tillsammans och vi hoppas att de kommer igen nästa år.

English

For the third year in a row the Svensson family came to visit, that means it’s now a tradition for them to come for the midterm break during the spring semester. This time they rented a car to be able for all of us to leave London and Northwood.

We went to St Albans and saw the cathedral and had waffles. As usual everyone was happy and no longer hungry when we left. We also took a tour to Beaconsfield to spot some Midsummer Murder sights before having dinner at The Royal Standard of England, an old cozy pub in the middle of nowhere.

Sadly, the break here and in Sweden no longer coincide, Monday was then time for our girls to go back to school. As usual we had a few nice days together and we are hoping for them to come back next year again.

Paris in February

Peter och jag åkte till Paris för ett par år sen och då fick inte barnen följa med. Vi ville inte ta med dem då vi ville se så mycket som möjlig och inte lyssna på ”jag är hungrig”, ”jag är trött”, ”jag är törstig” osv osv…. Vi hade planerat in alla sevärdheter på dessa dagar och det var långa dagar. Vi lovade tjejerna att de skulle få åka med nästa gång när de var lite större och hotellrummet inte var det mest intressanta.

Paris är bara 2,5 timme med tåg från London och Peter hittade ett erbjudande som var helt perfekt för oss. Dock missade vi den lilla detaljen att Emelie inte var ledig från skolan den veckan bara Felicia, men det fick bli vi tre som åkte.

Vi gick hemifrån vid 8 på morgonen och tog tunnelbanan in till King’s Cross St. Pancras och därifrån vidare med Eurostar, strax efter lunch var vi i Paris. Eftersom Peter och jag hade sett de största turistattraktionerna så var det Felicia som valde denna resa. Efter att vi checkat in på hotellet promenerade vi upp till Sacré-Coeur via Montmartre och Moulin Rouge. Uppe vid kyrkan hade vi utsikt över hela Paris, nåja i februari är det inte så klart men vi såg centrala Paris i alla fall. Det var lång kö och eftersom Felicia inte är så väldans imponerad av kyrkor ville hon inte gå in. Vi gick sen ner för kullen och korsade Seine och gick till Notre-Dame och tittade på utsidan. Felicia är väldigt nöjd med att ha sett det utifrån och det var ju hon som skulle bestämma.

Vi kom iväg tidigt på morgonen så att vi var vid Eiffeltornet när de öppnade och slapp kön, varken till inträde eller hiss. Det är 700 trappsteg upp men vi var bekväma och tog hissen, snabbare, mindre blåsigt och absolut enklast. Det blåste rejält i Paris och du fick hålla i hatten när du gick ut längst uppe annars hade den blåst av, eftersom det inte var mer än 4 grader så var det ganska så kyligt. Vi gick sen från Eiffeltornet till Triumfbågen och vidare ner för Champs Elysée, där det fick bli lite lunch på en bakgata. Det är lite lättare att hitta bra priser och plats om man går bort från huvudgatan. Det fick bli lite fransk löksoppa till mig så att jag fick upp värmen igen. Vi fortsatte ner för Champs Elysée tills vi kom till ner till Place de la Concord och Luxor Obelisken, vi gick genom Jardin de Tuleries bort till Louvren. Här ville Felicia gå in men kön in var kilometer lång så då ångrade hon sig, speciellt när vi berättade att Mona-Lisa inte var en stor målning. Vi vandra runt lite och tittade i några affärer innan det var dags för vår båttur på Seine. Häftigt att se solen gå ner och Eiffeltornet lysas upp. Efter detta var vi ganska så trötta och åkte tillbaka till Place de Clichy där vi bodde, kändes bäst att äta i närheten av hotellet så slapp vi sen ta oss hem när vi bar både trötta och mätta.

Sista dagen var hade vi bestämt att vi skulle gå ner i katakomberna för det hade Felicia hört om och tyckte det lät häftigt. Det var det – men även skrämmande med alla dessa skelettdelar som låg staplade. Felicia såg till att gå mitt i gången och tyckte inte alls att vi behövde stanna så länge. Efter det hade vi bestämt att hon och jag skulle gå och shoppa. Man kan nämligen inte ha åkt till Paris och inte gått i affärer enlig Felicia. Medan vi gjorde det hämtade Peter våra väskor och mötte oss på Gare du Nord lagom för att hinna äta innan vi åkte hem. Det var sånt strul på tåget när vi skulle åka hem att helt plötsligt hade hälften av passagerarna samma platsbiljetter, då skulle de lösa detta och personalen sprang runt och delade ut nya platsbiljetter. Eftersom de inte hade något system så fick vi inga och tiden rann i väg, vi påtalade detta och som kompensation fick vi åka första klass. Fick mat och vin och ompysslade – tackar!

Emelie ska åka till Paris till hösten när hennes skola är klar.

English

Peter and I went to Paris many years ago and the kids were not allowed to come. We didn’t want to bring them as we didn’t want to listen to ”I’m hungry”, ”I’m tired”, ”I’m thirsty” etc etc…. We had planned to see all the point interest these days and it was long days. We then promised the girls that we would take them another time when they were older and the hotel wasn’t the most interesting.

Paris is only 2,5 hours away by train from London and Peter found some really good deals that suited us very well. What we missed was the small detail that Emelie wasn’t off from school just Felicia., so it was just the three of us going.

We left around 8 in the morning and took the tube to King’s Cross St. Pancras and from there took the Eurostar, shortly after lunch we arrived in Paris. As Peter and I had seen the most famous points of interest Felicia was the one in charge this trip. After dropping our bags off at the hotel we walked up to Sacré-Coeur through Montmartre and passing Moulin Rouge. At the church we saw all of Paris, well in Februay the weather isn’t that clear but we saw the central parts of Paris. The queue for entering the church was quit long and as Felicia isn’t that impressed by churches she looked at it and decided it wasn’t worth it. We started to walk down the hill and walk over Seine and to Notre-Dame and looked at the outside. Felicia was happy just seeing it from the outside and she was the one deciding.

We left early and arrived at the Eiffel tower just when they opened and didn’t have to queue, not for entering or the elevator. It was very windy in Paris and when at the top you had to hold on to your hat or you’d have lost it and as it was just 4 degrees C (39F) it was cold up there. When leaving the Eiffel Tower, we walked over to Arc de Triomphe and down Champs Elysée, where we had some lunch in an alley. It’s much cheaper and easier to find a table when leaving the main street. I had some French onion soup to get warm again. We continued down the Champs Elysée to Place de la Concord and the Luxor Obelisk, we continued through Jardin de Tuleries to Louvre. Felicia wanted to enter the Louvre but when she saw the line (hundreds of meters long) she changed her mind, especially when we told her that Mona-Lisa is small painting. We continued to walk around and looked in some small stores before we took a tour on Seine. It was really nice to see the sun set and then how the Eiffel tower being lit up. After this we were very tired and decided to go back to Place de Clichy where we were staying to have dinner, it feels nicer to eat near the hotel then you don’t have to be tired and full getting home.

Last day we had decided to go to the catacombs as Felicia had heard a lot about it and really wanted to do that. Peter and I hadn’t done it so we also wanted to go. It was really interesting and nice – but also scary with all these bones stacked nicely. Felicia made sure she was walking in the middle of the passage and didn’t think we had to drag it. She and I was then going to do some shopping. According to her you can’t go to Paris without shopping. While we were doing the shopping Peter went to get our bags and met us at Gare du Nord in time for us to be able to have some food before boarding the train. At check in we got our seat number and then the hassle started, they had to change some seats and apparently they didn’t have a good organization because all of a sudden we our seats were given to someone else. Time was running, we told them that we still hadn’t got any new seats and to compensate us we were upgraded to first class. Had food and wine – thank you!

Emelie will go to Paris in fall when she is done with school.

Ceremony of the Keys – Tower of London

Idag fick vi vara med om något riktigt roligt och spännande. The ceremony of the Keys på Tower of London som är en 700 år gammal tradition som utspelar sig varje kväll. Det hela går ut på att porten på Tower of London ska låsas och kring detta är det som med mycket annat här en ceremoni som har sett likadan ut i alla år. Det sägs att den har utförts på samma klockslag i 700 år och man har aldrig missat den, dock så var det så att det blev en lite försening under andra världskriget när en bomb slog ner i närheten och vakten trillade omkull men han var snabbt på benen och slutförde ceremonin. Nuförtiden bor ju inga kungligheter på slotten men fortfarande förvars kronjuveler och andra värdeföremål här.

Ansvarig för nyckeln (Chief Yeoman Warden) har en lykta i ena handen och nycklarna i den andra och går till Traitor’s Gate där han måste identifiera sig hos vaktposten. Därifrån blir han sen eskorterad och exakt kl. 22 säger han ”God preserve Queen Elisabeth” och vakterna svarar ”Amen”.

Vi var där innan det var dags och fick en guidning av Towern utifrån och vi fick även gå in i kyrkan som ligger där. Medan vi väntade på att klockan skulle bli strax innan 22 så fick vi vara inne på Yeoman Wardens mäss och det var även där vi sen avslutade kvällen.

Det var en amerikansk vän som hade lyckats att fixa till detta och det var riktigt kul att få ha upplevt.

English

Today we took part of something really fun and exciting. The ceremony of the Keys at Tower of London, it’s a 700-year-old ceremony that takes part every night. It’s about looking up Tower of London even if the Monarch no longer lives there, the crown jewels and other valuables do. It’s said that in 700 years it has never been missed and only once there was a slight delay due to a bomb going of nearby and knocking the Yeoman over.

Chief Yeoman Warden carries a candle lantern in one hand and the keys in the other, he walks to Traitor’s Gate where he has to identify himself to a sentry and will then be escorted around by guards. At precisely 10 pm he says ”God preserve Queen Elisabeth” and the guards answer ”Amen”.

We were there a bit earlier and had a guided tour of the outer parts of Tower of London and we also saw the church that’s in there. While waiting for the ceremony to start we waited at the mess of Yeoman Wardens and it was also here we went back after the ceremonies.

It was an American friend who arranged this and we really appreciated to have taken part in this.

Ursäkta kvaliten på korten men hade bara mobilen med mig. / Sorry for the quality of the pics but only carried the phone.

IMG_4691

IMG_4663

IMG_4666

 

IMG_4670

IMG_4671

IMG_4672

IMG_4673

IMG_4674

IMG_4675

IMG_4676

IMG_4677

IMG_4678

IMG_4679

IMG_4684

IMG_4686

Highlights of British Museum

Jag gick en guidad tur på British Museum idag där man hade plockat ut några höjdpunkter att titta på. Det är ett gigantiskt museum och vi var där nästan i 3 timmar och såg som sagt bara utvalda delar och absolut inte alla olika utställningar så du kan ju tänka dig hur länge man kan gå om man vill se allt. Man får nästan välja en utställning och titta på den och sen komma tillbaka en annan gång för nästa utställning.

Men vi såg i alla fall lite grekisk historia, romerska utgrävningar, Ramesses byst och Rosettastenen. Rosettastenen är en stor svart platta som har en skrift som härstammar från 196 f.Kr och den hittades i slutet av 1700-talet av franska soldater vid staden Rosetta som ligger nära Alexandria. Samma text fanns med hieroglyfer, demotisk skrift och antik grekiska, detta gjorde att den har varit viktig för att kunna tolka egyptiska hieroglyfer.

Som vanligt roligt och intressant.

English

I had a guided tour at the British Museum today and saw some highlights that the guide had picked out. It’s a huge museum and we spent almost 3 hours there and only saw a few things and absolutely not all the exhibitions they have. You can imagine how long you have to be there if you want to see everything. If you are going there you have to choose an exhibition and see that and then come back again for another one.

But we saw some Greek history, Roman excavations, bust of Ramesses and the Rosetta Stone. The Rosetta stone is a large black rock stele that has an inscription from 196 BC and was found by the town of Rosetta near Alexandria in 1799 by French soldiers. The text is in Ancient Egyptian hieroglyphs, Demotic script and Ancient Greek this stone has been important in the understanding of the Egyptian hieroglyphs.

As always interesting and fun.

(Pictures from Internet)

rosetta stone

bust of ramesses

Kensington Palace

Idag så åkte jag, Ulrika, Mary och Colleen till Kensington Palace. En del av palatset är privat och kan inte besökas, det var här Prinsessan Diana bodde efter sin skilsmässa och idag bor båda sönerna i varsin del av palatset. Prinsessan Dianas boende sägs stå oanvänt.

Muséet är väldigt fint och speciellt tyckte jag om utställningen om Drottning Victoria och Prins Albert, det sägs att hon gifte sig med honom av kärlek. Även om hon tvingades in i äktenskap pga. att hon som drottning var tvungen att bo med sin mamma så länge hon inte var gift. Hela utställningen andas av kärleken mellan dem och de fick många barn tillsammans. Victoria och Albert var gifta i 21, Albert dog av redan när han var 42 år gammal av tyfus och Victoria levde ytterligare 40 år.

Men det är fler kungligheter som bott där och ett par timmar går snabbt när man ska titta på allt. Det trevliga är att det överallt står folk som jobbar där och frågar man dem något så svarar de gladeligen och vissa hade till och med lite svårt att sluta prata.

English

Today I, Ulrika, Mary and Colleen went to Kensington Palace. Part of the palace is still private and cannot be visited, this is where Princess Diana lived and today both Prince William and Prince Harry lives there. The part where Princess Diana lived is said to be unused.

The museum is very nice and I especially liked the exhibition about Queen Victoria and Prince Albert, it is believed that she married him out of love. Even if she was forced by the convention to marry to be able to move out from her mother’s house. The whole exhibition breathes of their love and they had many children that later married in to royal houses all over Europe. Victoria and Albert was married for 21 years, Albert died at the age of 42 and Victoria lived for another 40 years.

But there are more royalties that have lived at Kensington Palace and a couple of hours passes quickly when you want to look at all. Everywhere there is people standing who works there and they are more than happy to answer any question and some of them didn’t stop talking.

IMG_4611

IMG_4605

IMG_4606

IMG_4607

IMG_4608

IMG_4609

 

IMG_4598

IMG_4599

IMG_4600

IMG_4601

IMG_4602

IMG_4603

IMG_4604

Hampton Court Palace

Jag och Peter bestämde att vi skulle åka till Hampton Court Palace idag och tjejerna stanna hemma eftersom de inte var så intresserade och hade för mycket läxor.

Hampton Court Palace är ett gammalt slott som tillhört båda familjerna Tudor och Stuart, men även William III och Mary II har bott där. Vi fick se Henry VIII kök och hur man tillagade mat på den tiden, vi lärde oss att paj var ett tillagningssätt för kött och att man inte åt pajdegen som bara bestod av mjöl och vatten. Vart de förvarade mat och dryck, deras fina privata rum och de rum som användes vid audienser. De ska ha en fantastisk trädgård men eftersom det blåste halv storm valde vi att inte gå ut och titta på dem utan bara titta ut genom fönstren. Men det var trevligt att de faktiskt lagade mat i köket så att man fick se hur det användes.

Peter and I went to Hampton Court Palace today, the girls stayed home as they had too much homework and weren’t very interested.

Hampton Court Palace is an old former royal residence, once home of many Tudor and Stuart monarchs, but also William III and Mary II lived there. We saw the kitchen of Henry VIII and how they prepared food for all the people at the court, we learned that pie was a way to cook meat and you were not supposed to eat the pie dough. We saw how the stored the food and drinks, their private rooms as well as the rooms that was used for audiences. They have a wonderful garden but we only looked at it through the windows as it was very windy and cold today. But the highlight was that they were using the kitchen to cook and explain how and why they did as they did during Henry VIII time.

Parent’s evening with Emelie’s teachers

Jag och Emelie var på utvecklingssamtal idag och det var en lite märklig situation. Själva upplägget är ju helt annorlunda från Sverige då alla lärare sitter i samma rum och så går föräldrar/elever bara från ena bordet till det andra. Ingen sekretess utan alla kan om de vill höra vad som sägs. Vi skulle bara träffa Emelie’s mattelärare (hon har två olika) eftersom hon har matte på en annan skola än den hon egentligen tillhör.

När de började prata bara log jag och sa ja/ok lite då och då. Fick fråga Emelie efteråt vad de hade pratat om, anser inte att min engelska är dålig men mattetermer…. på engelska! Det enda jag faktiskt förstod utan att få det översatt var att det går bra för henne!!!

Me and Emelie went to a parent/teacher conference today and it’s a strange situation. It’s so different from Sweden and there is no consideration of whom hears what. Tables and chairs are crammed in to the auditorium and there is about 50-100 cm between the teachers. We were only seeing Emelie’s math teachers, she has two different and is taking this lessons at another school than she is enrolled to.

When they started to talk I just smiled, nodded and once in a while said yes/ok. Had to ask Emelie afterwards what they had said. It’s not my English being bad but math…. in English. But I did understand one thing – she is doing well!!!

Cambridge visitor & Gordon’s wine bar

Jag, Ulrika och Helena hade bestämt att vi skulle träffas och äta lunch på Gordon’s Wine Bar. Jag bjöd även in Madelene som bor i Cambridge så att hon skulle få lite London feeling. Eftersom hon kom till London tidigare än vi hade bestämt att träffas så åkte hon och jag till Sky Garden först så att hon skulle kunna njuta av vyn där.

Vi tog oss sen till Embankment för att möta de andra utanför Gordon’s men tyvärr hade Helena gått och blivit rejält förkyld. Men det blev många timmar på Gordon’s innan vi sakta tog oss mot tunnelbanan så att Madde kunde ta sig till sitt tåg och återvända till Cambridge.

I, Ulrika and Helena had decided we would have lunch together at Gordon’s Wine Bar. I also invited Madelene, who lives in Cambridge, to tag along so she would get some London feeling. As she arrived in London before we were meeting I met up with her and took her to Sky Garden so that she could get a good view of London.

We then headed over to Embankment to meet with the others outside Gordon’s but sadly Helena couldn’t make it because of a bad cold. But we had many nice hours at Gordon’s before Madde had to get back to Cambridge in the evening.

La Perla with my American friends

Jag har pratat mig varm för att La Perla (nära Covent Garden) har riktigt god mexikansk mat och lovat mina amerikanska vänner att jag skulle ta med dem dit. Mexmat i USA är ungefär vad curry är i England!!

Vi hade en trevlig dag tillsammans även om Mary lyckades lura oss att vänta på henne fast hon satt på ett snabbtåg som inte stannar i Northwood, nåja vi hittade ju varandra tillslut.

I had promised my American friends to take them to a really nice Mexican place, La Perla (near Covent Garden), so that they could have Mexican food. Mexican food in the States is like curry in England!!

We had a nice day together even if Mary made it hard to meet up when she went on the fast train that doesn’t stop in Northwood.

Winter Run in Central London

Peter och Felicia sprang London Winter Run tillsammans med Mia. Felicia tyckte att det var en ovanligt lång mil men överlevde även om hon hävdade motsatsen ett tag. Jag hängde bara med för att heja men vädret var verkligen inte på min sida. Det öste inte ner utan regnade sådär fint så att det liksom regnade in under paraplyet.

Peter and Felicia was doing the London Winter Run together with Mia who also wanted to join. I just came along to cheer but the weather wasn’t in my favor. Not pouring down but drizzling finely and the umbrella hardly helped.

Couples Dining @ Michaela & Vince

Idag var vi bjudna på middag hos Michaela och Vince genom den middagsklubben vi är med i. Temat var rött och vitt och alla har fri tolkning på vad de vill servera, jag valde efterrätt eftersom fantasin tog slut och jag kunde bara komma på pannacotta med hallon. Det var tur att de andra hade bättre fantasi än jag för vi åt gott och mycket som vanligt. Det var en fantastiskt trevlig kväll med massor av skratt och prat.


Today we were invited to Michaela and Vince for a Couples Dining and the theme was Red & White. Everyone had red and white in their dishes and we ate as always very well and way too much. We had a nice evening with a lot of talk and laughter.

Charles Dickens tour or not…

Idag åkte jag in till London för att gå en guidad tur med temat Charles Dickens. Vi skulle mötas utanför Charles Dickens museum men när vi kom dit upptäckte vi att de hade avbokat vår guide. Anledningen var att de påstod att vi inte betalt och svarat på mailet de skickat kvällen innan. Det visade sig att felet låg hos dem och efter mycket förhandlande och upprörda känslor fick vi som kompensation gå in på deras museum som är Dickens gamla hus.

Det var ganska så OK men jag tror att på grund av besvikelsen över den uteblivna turen så uppskattade jag det inte fullt ut. Men har man inte tid att gå en full guidad tur eller har en guide så rekommenderar jag detta för att få en inblick i hans liv.

English

Today I went to London to go on a guided tour with the theme Charles Dickens. We were going to meet outside the Charles Dickens museum but when we came there they had cancelled our guide. The reason they said was because we hadn’t paid and replied to their mail the evening before. The money had been paid more than a month before and they had missed it. It was their fault and after a lot of negotiation and upset feelings they compensated us with a tour of the museum, which is Mr. Dickens old house.

It was OK but because of the disappointment of not having a guided tour I didn’t appreciate it to its fullest. But if you want to know more about Dickens and don’t have time to do a guided tour I do recommend this to get a glimpse of his life.


British Museum – Celtics Exhibition

I måndags var jag tillsammans med Cindy och tittat på en utställning om Kelterna. Jag har alltid trott att det var ett folkslag här i UK men så är det inte. Redan på romarnas tid så fanns det kelter och det var mer eller mindre de som inte levde en medelhavslivsstil men det finns inget dokumenterat om att de skulle funnits på denna ö. Däremot Frankrike, Tyskland, norra Italien, Tjeckien och lite in i Spanien, Danmark. Ja, man lär så länge man lever så är det.

Det var intressant att titta och om man tänker på att de flesta föremålen var från 400-500 år f.Kr så är det helt fantastiskt. Hur de kan fastställa allt detta tycker jag imponerande men att sen hitta saker som faktiskt är nästintill helt oskadda är otroligt.

Även om man bokade en tid så var det mycket folk där och det finns alltid människor som ska stå 10 minuter vid varje objekt och helst så nära att ingen annan ser något. Men är man lång så kunde man kika över axeln ibland. Många av smyckena var stora, tunga och såg påkostade ut så det kan ju inte varit vem som helst som ägt dem. Det blev några timmar där innan vi fikade och åkte hemåt igen.

Var ganska så trött när jag kom hem eftersom jag började dagen med att köra ett Dancersice-pass innan.

English

On Monday I went to the British Museum for an exhibition about the Celts together with Cindy. I have always thought that the Celts were a people from here but that’s not true. Already when the Romans were ruling there were Celts and it was more or less people not living a Mediterranean lifestyle and there was no documentation that they were living on this island at that time. They were in Germany, former Czechoslovakia, northern Italy, some part of Spain and Denmark. Well you learn something new every day.

It was very interesting to see and if you think about that most of the object were from 400-500 B.C it’s incredible. How they now this is impressive and to find things that old that are more or less intact is incredible.

Even if we had booked a specific time for entrance it was crowded and of course there are always people that are going to stand 10 minutes in front of every object and close enough so that nobody else can see. But if you are tall sometimes you could look over their shoulder. Many of the jewelries were large, heavy and looked like they haven’t belonged to an ordinary person. We had a few hours there before heading home after some coffee.

Was fairly tired coming home as I started the day with some Dancersice before the museum.

Burn’s Night & Board Meeting

Idag var vi åter igen på Burn’s Night uppe på basen för att fira en poet som skrivet en hel del poesi som många har hört men kanske inte vet att det är hans. En kvinnotjusare som ofta hamnade i problem pga. en ilsken fader eller make.

Vi åt olika sorters fisk till förrätt, Haggis med potatismos och kålrotsmos på blodpudding, Biff Wellington som huvudrätt och en efterrätt jag inte minns namnet på men det var typ nötgrädde mellan två kakor. Allt var gott, jag åt även blodpuddingen eftersom den inte smakade blodpudding. Peter smakade en smula och sa nej tack, andra åt den inte för den inte smakade blodpudding men det gjorde absolut inget. Haggis smakade vi även förra året och var positivt överraskade, så länge man inte tänker på vad den är gjord av – precis som med korv eller sniglar.

Vi hade en trevlig kväll med trevligt sällskap vid bordet även om borden är lite stora så det är svårt att prata med alla runt bordet. Sen hjälper det ju inte att det var 220 personer i rummet för då blir ju ljudvolymen hög också. Efter middagen och talen var det dags för dans och de som ville kunde dansa traditionell ceilidh vilket vi inte deltog i. Dels dansar Peter inte och det såg komplicerat ut. Får bli Burn’s Night nästa år också.

Tidigare på dagen hade jag varit på styrelsemöte med kvinnoklubben. Enkelt när man är överens om hur allt ska skötas och vad som ska göras.

English

Today we went to celebrate Burn’s Night at the base, a poet that many have heard even if they might not know its him. He was a womaniser who often got in trouble because of an angry father or husband.

We had a fish platter as starter, haggis with neeps and tatties served on a blood pudding, Beef Wellington for main and a dessert that I don’t remember the name of but it was cream with nuts in it between two shortcakes. Everything was nice and I even ate the blood pudding as it didn’t taste of blood pudding. Peter tried a small piece and decided it was better to be safe than sorry, some didn’t eat it because it didn’t taste much but I was fine with that. Haggis we had last year as well and we were positively surprised, as long as you don’t think about what it’s made of – just like with escargots and sausages.

We had a nice evening with nice company at the table even if the tables are a bit too wide to be able to talk to everyone. It doesn’t help that there are 220 people in the room as well. After the dinner and the speeches, it was time for dancing and for those who wanted they could join in the traditional ceilidh which we didn’t participate in. Peter doesn’t dance and it did look complicated. We are going next year as well!

Earlier during the day, I attended a board meeting with Northwood Area Women’s Club. Easy when everyone agrees on what have to be done and how to do it.

Burns_night_1

Wallace Collection

Är idag ett konstmuseum i centrala London, öppet för allmänheten idag, men tidigare hem till Sir Richard Wallace och hans hustru. Sir Richard Wallace ärvde sin fars, Markis Richard Seymore-Conway, privata samling och huset vid hans bortgång och förvaltade det sen väl. När hans hustru donerade huset och konstsamlingen så var ett villkor att inga konstverk fick säljas eller lånas ut, så har det förblivit. Dock har man i delar av huset idag andra utställningar som komplement till den egna konsten.

Samlingen har nästan 5500 verk och är känd för sina 1700-tals franska målningar, porslin och möbler. De har målningar av Titian, Rembrandt, Rubens, Van Dycks samt guldaskar, miniatyrer och skulpturer. Vi blev guidade och hon berättade om utvalda delar av samlingen och det var intressant att höra historia bakom objekten. Alla objekt har köpts in genom auktioner och valts ut av ägarna själva.

Efteråt gick vi på Nordic Bakery och åt riktigt gott rågbröd och en soppa. De hade även semlor men de var med blåbärssylt så jag motstod fast de såg vansinnigt goda ut.

English

It’s today an art museum in central London, open to the public, but the former home of Sir Richard Wallace and his wife. Sir Richard Wallace inherited his father’s, Marquise Richard Seymore-Conway, private collection and house when he passed away. When Sir Richard Wallace’s wife died she bequested it to the nation but one of the conditions in the bequest was that no objects should ever leave the collection, even for loan exhibitions. In the house today they do host other exhibitions as well as a complement to their own collection.

There is about 5500 objects and they are mostly famous for their 18 century collection of French art, porcelain and furniture. They also have paintings by Titian, Rembrandt, Rubens, Van Dycks as well as gold boxes, miniatures and sculptures. We were guided and she told us about selected objects in the collection and it was very interesting to hear the story behind them. All objects have been acquired through auctions and picked out by Marquise Richard Seymore-Conway and Sir Richard Wallace.

Afterward we went to have some lunch at the Nordic Bakery where we had a really nice soup and rye bread. They also had Lent buns but they are supposed to come with almond icing mixed with cream and these had blueberry jam I didn’t get one – but I have to admit they looked fantastic.

Wallace Collection_1 Wallace Collection_2 Wallace Collection_3 Wallace Collection_4 Wallace Collection_5 Wallace Collection_6 Wallace Collection_7 Wallace Collection_8 Wallace Collection_9 Wallace Collection_10 Wallace Collection_11 Wallace Collection_12 Wallace Collection_13

National History Museum

Jag, Ulrika och Helena hade bestämt att gå och äta brunch och sen gå på National History Museum tillsammans. Vi åt brunchen på Muriel’s Kitchen och gick sen vidare till NHM för att få lära oss en massa historia. Jag tror vi började i fel ände, för ingen var jätte imponerad över det vi såg utan mer av byggnaden i sig själv. Inte för att det vi såg inte var intressant men stensamlingen var vacker men när du sett hundra stenar var du liksom nöjd.

Det sista vi såg var utställningen om Jorden och det var nog där vi skulle ha börjat. Det handlade om jordbävningar, vulkaner men även förhållandet till andra planeter och det var intressant. Tyvärr var vi ganska så trötta då så vi orkade inte spendera allt för mycket tid där. Alla var i behov av mat och dryck som vi fikade i närheten.

Vi promenerade sen genom Hyde Park till Baker Street stationen för att ta tåget hem. En promenad på kanske 50 minuter, hade varit mysigare om det inte hade blåst så himla mycket på sina ställen.

English

Me, Ulrika and Helena decided to go to National History Museum together. We had lunch at Muriel’s Kitchen and then walked over to the museum to learn a lot of history. I think we did it wrong as none of us were very interested of what we saw except for the building. Not that it wasn’t interesting but when you have seen 100 stones it’s enough.

The last part we saw was Earth and I think we should have started there. It was about earthquakes, volcanos but also the relation towards other planets and that was interesting. Sadly, we were starting to get tired, hungry and thirsty so we didn’t spend too much time there. We had to go and get some more energy nearby.

We then took a walk home through Hyde Park to Baker Street tube station to get home. A walk of about 50 minutes and it would have been so much nicer if it hadn’t been so windy at some places.

DSCF0004 DSCF0005 DSCF0007 DSCF0008 DSCF0009 DSCF0010 DSCF0014 DSCF0015

Chinese Chit Chat & Pub Tour

Genom NAWC blev jag tillfrågad om jag kunde ha en konversationsgrupp som träffades ett par gånger i månaden. Jag antog utmaningen men tyvärr var det fler som skrev upp sig för att vara med än det var folk som faktiskt kom när vi träffades. Jag bestämde att vi skulle lägga ner gruppen och då var det en av kvinnorna som tog tag i det och vi som svarade att vi ville fortsätta träffas har nu en egen lite grupp som ligger utanför klubben. Vi träffades första gången hemma hos Yvonne som är från Hongkong och hon bjöd på några kinesiska snacks som var fantastiskt goda och som jag ska handla själv när jag är i Chinatown nästa gång.

Hon tipsade om bra kinarestauranger som de själva går till och det är guld värt när det finns hur mycket som helst att välja på men man vet inte vilka som är bra. Vi hade en trevlig förmiddag och bestämde att köra italienskt tema nästa gång.

På kvällen hade en av de polska kvinnorna anordnat en pubrunda som jag deltog i, just denna runda har jag aldrig tidigare gått så det var kul att se denna del av London. Det var faktiskt så att en del av rundan var i en del av London jag aldrig varit i. Vi var bland annat på en pub som har Londons bästa gin & tonic.

English

Through NAWC I was asked to be in charge of a conversation group meeting a few times a month. I took the challenge but sadly there were more people signing up for the group than actually attending. I decided to cancel the group but one of the ladies wanted us to continue and those of us staying on do have a group outside the club. We met for the first time at Yvonne’s house, she’s from Hong Kongg, and she treated us with some Chinese things. They were really nice and I will try to buy next time I’m in Chinatown.

She also told us which Chinese restaurants they go to and that is really nice to know as there are so many to choose from but you don’t know which one is good. We had a great morning and next time we are doing an Italian theme.

In the evening one of the Polish ladies arranged a pub tour and I haven’t done this one before and it was so nice to see this part of London. Part of the tour was in a part of London where I have never been. We also went to the pub with the best gin & tonic in London.

barbeque bun_chinese Gin_Tonic

Somerset House

Idag var jag på guidad tur på Somerset House. Vi har varit utanför ett par gånger på kvällstid och byggnaden är väldigt fin så när jag fick möjlighet att gå på en guidad tur tog jag den på en gång. Det var NAWC som ordnade turen och vi var kanske 20 personer.

Byggnaden som står i dag byggdes som ämbetsbyggnad för att inhysa en massa olika kontor och dagens Londonbor minns att det var här man registrerade födslar, dödsfall, giftermål och skilsmässa. Detta finns inte kvar idag utan King’s College huserar i den ena vingen och Courtauld Institute of Art, en enhet inom University of London med inriktning på konstvetenskap, och konstmuseet Courtauld Gallery huserar i en annan del.

Byggnaden har även använts till filminspelningar (Downtown Abbey) och det var kul att höra om allt som har hänt i huset. Innan det såg ut som idag men även vägen till dags datum.

English

Today I went to a guided tour at Somerset House. We have been outside a few times in the evening and the building is magnificent and when I got the opportunity to attend a guided tour I jumped at it immediately. It was through the NAWC and we were about 20 people.

The building you see today was built as a government building to accommodate different offices such as The Salt Office, The Stamp Office, The Tax Office, The Navy Office, The Navy Victualling Office, The Public Lottery Office, The Hawkers and Pedlar Office, The Hackney Coach Office, The Surveyor General of the Crown Lands Office, The Auditors of the Imprest Office, The Pipe Office, The Office of the Duchy of Lancaster, The Office of the Duchy of Cornwall, The Office of Ordnance, The King’s Bargemaster’s House and The King’s Bargehouses. Today King’s College is in one of the wings and in another part of the house is the The Courtauld Institute of Art, a self-governing college of the University of London specialising in the study of the history of art and conservation as well as the Courtauld Gallery.

The building has also been used for filming (Downtown Abbey) and it was nice to hear what have happened in the house. From the start ‘til today’s date.

Nelsons stairs Somerset House_1 Somerset House_2 Somerset House_3

Trinity House

Idag har jag varit på Trinity House, det ligger vid Tower of London och är ett sällskap som sedan 1514 har ansvar för sjöfart och fyrar i England, Wales, Kanalöarna och Gibraltar.

Väldigt mycket historia och många kända namn som varit med i sällskapet. Man vet inte riktigt hur länge sällskapet har funnits men 1514 fick de kungliga privilegier av Henry VIII. Organisationen har en befälhavare, fyra förvaltare och åtta assistenter. Några kända namn som varit skeppare är: Samuel Pepys, Duke of Wellington, Admiral William Penn och numera prinsessan Anne.

Winston Churchill har varit ålderman i sällskapet och under 2a världskriget såg man honom ofta i den uniformen.

English

Today I went to Trinity House, a society that is in charge of seafare and lighthouses in England, Wales, Channel Islands and Gibraltar. It’s located near the Tower of London.

It contains a lot of history and some famous names have been members. There is no knowledge of when the society started but in 1514 they were granted a Royal Charters from Henry VIII. The organisation has a Master, four Wardens and eight Assistants. Some famous people have been the Master: Samuel Pepys, Duke of Wellington, Admiral William Penn and nowadays Princess Anne.

Winston Churchill have been an Elder Brother of Trinity House and during the second world war he was often seen in their uniform.

Trinity House_2 Trinity House_3 Trinity House_4 Trinity House_5

New Year and visitors

Nu har vi 2016 men jag har inte hunnit uppdatera innan. Som vanligt skulle vi fira nyår med familjen Arlehall som landade den 29 december på Luton. Med sig hade de Felicias kompis Cajsa men det visste inte Felicia, alla hade hållt det hemligt för att överraska henne. Det uppskattades stort även om hon efteråt kopplade ihop lite saker som skett innan.

Förra gången familjen Arlehall var här gjorde vi lite sightseeing men denna gången ville Jessica att de skulle se lite mer så att barnen faktiskt sett London mer än Oxford Street och Willow End, alla barn tyckte visserligen att det hade räckt. Vi fick sett mycket dessa dagar: Hyde Park, Harrods, Southwark Cathedral, Tower Bridge, Tower of London, Buckingham Palace, Monument, The Globe, St Paul’s Cathedral, HMS Belfast, Big Ben, Houses of Parliament, Trafalgar Square, Piccadilly Circus, Downing Street, London Eye, Borough Market och allt där emellan.

Nyår firade vi i år med att faktiskt äta mat i rimlig tid, förra året gick ju ugnen sönder mitt under matlagningen, och Jessica och Peter var de som stod för maten. Rättvist eftersom det var jag och Pelle förra året. Charlie var också här och de var smarta att säga till honom att fixa förrätten, efterrätten skulle Felicia gjort på morgonen men eftersom vi skulle iväg och tonårstjejer tar tid på sig att bli färdiga fixade jag det snabbt. När vi ätit och druckit gott gick vi upp på höjden för att se fyrverkerier, vi såg alla från Northwood till London Eye. Fast de inne från stan var inte särskilt tydliga. Efteråt gick vi till Charlie och drack kaffe innan vi promenerade hem igen.

Nyårsdag fick barnen faktiskt ledigt, de fick själva bestämma över sin tid och 3 av dem lämnade inte huset medan 2 gick till Pinner för att upptäcka att Shaketastic var stängt. De fick fikat på Starbucks istället. Vi vuxna åkte till The Royal Standard of England och hade nog tänkt ta något att äta där men de flesta borden var bokade så det fick bli lite dricka innan vi körde till Harefield och The Old Orchard för en bit mat.

Förutom all sightseeing blev det även Afternoon Tea, shopping och Madame Tussauds. Jag var där sist när jag var 15 och det är ju några år sedan, men nu passade vi på att gå både jag och Felicia. Det var kul att ha gjort men väldigt mycket folk så det gällde att vara lite småfräck för att kunna ta en bild med en ”kändis”. Felicia och Cajsa sprang mellan dockorna och jag bakefter för att fotografera, lyckades få med Emma också i alla fall en gång.

Trots att vi var 9 personer i en vecka fungerade allt och de enda som möjligen tyckte att det var jobbigt ibland var nog vi vuxna när tonåringarna (speciellt 3 tjejer) skulle bli klara i tid…

English

It’s now 2016 but I haven’t had time to update before. As usual we celebrated new year’s eve with the Arlehall family who flew in to Luton on the 29th December. They brought Felicia’s best friend Cajsa with them which Felicia wasn’t aware of as we had kept it a secret. It was much appreciated even if she afterwards put a few things together that she’d noticed before but not understood.

Last time the Arlehall’s was here we did some sightseeing but this time Jessica wanted the kids to do more sightseeing than just Oxford Street and Willow End, which the kids thought was enough. We saw a lot during these days: Hyde Park, Harrods, Southwark Cathedral, Tower Bridge, Tower of London, Buckingham Palace, Monument, The Globe, St Paul’s Cathedral, HMS Belfast, Big Ben, Houses of Parliament, Trafalgar Square, Piccadilly Circus, Downing Street, London Eye, Borough Market and everything in between.

New Year we celebrated this time by having dinner at a normal hour, last NYE my oven broke during cooking, and Jessica and Peter was in charge. Fair as it was Pelle and me last time. Charlie was here as well and Peter made him bring the starters, the dessert Felicia was supposed to do but I ended up doing it otherwise we wouldn’t be able to leave the house as it takes teenage girls forever to get ready. When we were done eating and drinking it was time for fireworks and we walk to view point nearby to see all the fireworks, we saw fireworks in Pinner, Wembley and even from London Eye. Even if the ones from central London were very small from where we were standing. Afterwards we had coffee at Charlies house.

New Year’s Day the kids had time off and was in charge of their own time, 2 took a walk to get ice crème and 3 never even left the house. Peter, I, Pelle and Jessica went to The Royal Standard of England and was going to have late lunch there, but we weren’t alone thinking like that. We had late lunch at The Old Orchard in Harefield instead.

Not only did we do a lot of sightseeing but we also had Afternoon Tea, shopping and Madame Tussauds. I was at Mme Tussauds last time when I was 15 (not that long ago) and now both Felicia and I went there as the others had tickets. It was nice to have done but with a lot of people you had to be cheeky to get pictures with you and the ”celebrities”. Felicia and Cajsa took pictures with almost everyone, or I did take the pics.

Even if we were 9 people for a week it worked well and I think it was only us adults that sometimes found it a bit hard when we were waiting for the teenagers (especially 3 girls) to get ready in time.

Christmas 2015

Nu har julen kommit och gått och vi har haft en mysig jul här i London trots att Peter och Felicia blev sjuka dagarna innan. De har kämpat på och sovit mellan varven men det är ju ganska mysigt att bara ta det väldigt lugnt också. Båda var i alla fall feberfria den 24e och 25e.

Vår tanke var i höstas att vi skulle gå ut och äta brittisk jullunch den 24 och sen äta svensk julmat den 25 dec. Vi tittade på en hel del ställen men det är inte lätt att välja mellan färdiga menyer när delar av familjen absolut inte ens kan tänka sig att smaka större delen av det som finns där. Vi gav upp och valde istället att gå och äta den julmiddagsmenyn som den indiska restaurangen Namaste Lounge hade satt ihop, där var det mer som passade, det blev tyvärr ett missförstånd vid bokningen och de fick inte med att vi ville ha denna meny som man skulle boka i förväg. Nåja, ingen fara på taket, vi hade inga som helst problem att hitta annat på ordinarie meny och tur var det nog lite också eftersom vi fick lämna lite hastigt. De erbjöd sig dock att tillaga det som de kunde, mycket behövdes förberedas innan. Felicia hade varit feberfri hela dagen men mitt under middagen kom den tillbaka och hon petade bara lite i maten, det fick bli att ta med hem.

Julafton tog vi det lugnt och när det var dags för Kalles jul så fikade vi lussebullar, pepparkakor och glögg. Strax efter kom vår egen lilla tomte och delade ut paketen som låg under granen, det kan man ju ha numera, och tydligen hade vi varit snälla för alla fick paket. Vi har ett barn som sliter upp sina paket och ett som försöker öppna dem utan att förstöra pappret så det tog sin lilla tid. På kvällen sen så blev det svensk julmat – skinka, lax, ägg, rödbetsallad, prinskorvar, köttbullar, potatismos, Ris a la Malta – var det som vi hade men precis när vi dukade fram kom vi på att vi hade glömt revbensspjäll och laxsås. Men vi blev så där lagom mätta och inte som man brukar när man känner sig gravid.

Juldagen tittade vi på två julfilmer och bara tog det lugnt innan vi lagade kyckling (minsta kalkonen var dubbelt så stor som största kycklingen och vi är bara 4 st), rostade potatisar, palsternacka, morötter, majkolvar och sås, vi skippade brysselkålen eftersom det inte är någon här som äter det. Dessutom skippade vi deras mince pie och Christmas pudding eftersom det inte heller är något som vi är så förtjusta i istället hade Felicia gjort pannacotta till efterrätt och det gillar vi mer. Men allt var gott och mysigt hade vi det.

Annandagen åkte jag och Felicia till London Designer Outlet och sen vidare till IKEA, för att slippa alla andra hysteriska på rean så åkte vi tidigt. Hon skulle bara byta en klänning och på IKEA skulle vi ha lite saker till nyår så det var en snabb runda där. Vi var hemma igen innan lunch och inte hade vi fastnat i trafik heller, sen hade vi helt plötsligt en massa timmar som vi inte hade planerat något på.

Hela julhelgen har det varit slapp och inga måste eller tider att passa och det har varit så skönt. Saknar alla där hemma men vi har ju pratat med dem via Facetime så lite har vi fått av dem också.

Nu förbereder vi oss för Nyår och våra gäster som kommer från Sverige.

English

Now the Christmas has come and is gone again for this year and we have had a nice Christmas here in London even if Peter and Felicia got sick some days before. They have struggled and slept a lot but it’s nice to just do very little as well. They both had more or less no fever on the 24th and 25th at least.

This fall we were planning to do a British Christmas lunch on the 24th and then have the Swedish Christmas food on the 25th. We look at several places but it’s not easy when you have set menus to choose from when parts of the family can’t eat or taste most of it. We gave up and decided to do the Christmas menu at the Indian restaurant Namaste Lounge, more things suited the picky ones, but unfortunately there was a misunderstanding at the booking as she didn’t get that we wanted to do the Christmas menu, they offered to do those dishes that they could but we were happy to pick from the normal menu as well. Well, it was good that we chose to do the normal menu as we had to leave a little quicker than planned as Felicia, who didn’t have any fever during the day, suddenly got fever again and didn’t want to eat.

Christmas Eve is the day we celebrate in Sweden and after a nice breakfast we got everything ready in time for the Swedish Christmas TV we streamed, we had saffron buns, ginger thins and glögg (a Swedish typ of mulled wine). When the TV was over an hour later we called my brother, his family and my parents. After that Santa came with all our gifts, in Sweden he comes and knock on the door and delivers the gift, and it seems we have been nice this year as we all got some. In the evening we had some Swedish Christmas food – salmon, ham, meatballs, sausages, eggs, beetrootsalad, mashed potatoes and rice pudding – but when sitting down at the table we realised that we had forgotten the spareribs and the salmon sauce, the herring we skipped as Peter and I eat very little of it and last year we threw away most of it.

Christmas Day in Sweden is the day you repeat most of Christmas Eve food but at a new place but we decided to do a variety of the British Christmas food. We had chicken (the smallest turkey was twice as big as the chicken and we are only 4), roasted potatoes, parsnips, carrots, corn cobs and sauce. We skipped the Brussel sprouts as no one likes them. We did also skip the mince pies and Christmas pudding as we don’t like it but Felicia had made panna cotta for us instead. But we had a nice dinner and a nice day.

Boxing day Felicia and I were going to London Designer Outlet and IKEA and left early to miss the crowds and traffic jams. She was just going to exchange a dress and at IKEA we were just getting some things for New Year’s Eve, so we were fairly quick. We were home again before lunch and didn’t get stuck in traffic either. All of a sudden we had a lot of extra hours to do nothing with.

The entire holiday so far has been very slow and we haven’t had anything planned or things we had to do and it has been very nice. We miss the people back home but we did some Facetime with them.

Now we are getting ready for New Year and our visitors coming from Sweden.

Fotboll Watford vs Liverpool

Nu har jullovet börjat för resten av familjen men tyvärr blev Peter sjuk och har legat sen i fredags, han är fortfarande så dålig att han inte kan åka på fotboll ens. Idag mötte Watford Liverpool på hemmaplan, eftersom Peter inte kan gå följde jag med Felicia på matchen.

Jag har inte varit på så många fotbollsmatcher här och det innebär att jag har svårt att få tag i biljetter till dessa stormatcher men Peter och Felicia som går på alla hemmamatcher får alltid tag i biljetter om de vill enligt det systemet de har här.

Vi gick och satte oss direkt när vi kom för att vara på plats när matchen började, vilket var tur för det hade inte ens gått 3 minuter när Watford gör första målet. Hela stadion kokade och folk var som tokiga, det sjöngs och klappades, bankades och viftades – det var bra för Watford tog hem vinsten med 3-0. En rolig match att ha sett och roligt för Watford att klättra ännu högre på Premier League-listan.

English

Now the Christmas break is here for the rest of the family but unfortunately Peter got sick Friday morning, he is still sick and can’t make it to the football game. Today Watford played against Liverpool in Watford and as Peter can’t go I went with Felicia.

I haven’t been to many football games here and that means I have a hard time to get tickets for games against the famous teams but Peter and Felicia who have been to most home games always gets tickets.

We went straight to our seats as we wanted to be there for kick off, which was good as the first goal came in less than 3 minutes. It was Watford scoring and the whole arena went crazy, they were singing and clapping, cheering and waving – Watford won the game 3-0. A fun game to watch and really nice for Watford to secure their top ten place in the Premier League.

Lucia @ Swedish Church

Varje år bjuder försvarsavdelningen på ambassaden in försvarsattachéer och andra viktiga kontakter på Lucia firande i svenska kyrkan här i London. Det är ett mycket uppskattat event och de som varit tidigare vill gärna komma tillbaka då de tycker att det är så fint och stämningsfullt. I år var även Peter värd för detta då han numera även jobbar på ambassaden och det var inte så svårt eftersom en av tjejerna på ambassaden hade fixat allt. En tjej som jag tydligen träffat tidigare men då i Kenya, det är ju ett och annat år sedan, men tyvärr minns jag inte henne eftersom hon är mycket yngre än mig och gick bara ett år på skolan.

40 barn från svenska skolan kom och lussade för oss och sen bjöds det på köttbullar, prinskorvar och snittar. Ja svensk glögg blev det också och vin och vatten till de som ville ha det.

English

Every year the defence department at the embassy invites defence attachés and other important contacts for Lucia at the Swedish Church here in London. It is a very cherished event and they who have been before loves coming back as they love it. This year Peter was one of the hosts as he works at the embassy as well nowadays and it wasn’t very hard as one of the girls at the embassy had done everything. A woman I apparently have met before in Kenya, but that is some years ago, sadly I don’t remember her as she is so much younger than me and only attended the Swedish school for a year.

40 children from the Swedish School London came and did Lucia and sang for us and afterwards meatballs, special sausages and canapés were served. Of course there was also Swedish mulled wine and water or wine for those who wanted that.

Winter Ball

Ikväll var vi på vinterbalen på mässen, balens tema var Peter Pan men jag såg bara Tingeling och Wendy. Vi blev visade ner till baren där nere och satt även där och åt så jag vet inte om det var därför jag missade så mycket av temat. De andra var ganska så nöjda med sin mat men jag fick en köttbit som inte var ätbar, tur att det andra var gott och att de alltid avslutar med ett magnifikt dessertbord.

Vi hamnade vid samma bord som det enda andra svenska paret och 3 fd brittiska piloter, som numera har gått i pension, och deras fruar. De var mycket trevliga och det blev många skratt under middagen, vi såg dem ett par gånger till vid dessertbordet.

Vi blev inte långvariga då båda två haft en intensiv vecka men vi gick i alla fall inte först för det var några som gick ut genom dörren innan oss.

English

Tonight it was the winter ball at NOM, the theme was Peter Pan but I only saw Tinkerbell and Wendy. We were shown downstairs to the bar there and also had our food down there and I don’t know if that’s why I missed all the decoration. The others were fairly happy about their food but my meat was impossible to chew, glad that the rest were nice and as always these balls are topped off with a magnificent dessert table.

We ended up at the same table as the only other Swedish couple there together with 3 former RAF pilots, now retired, and their wives. They were very nice and we had many laughs during dinner, we saw them again a few times at the dessert table.

We didn’t stay long as we both had had an intense week but we weren’t the first to leave, a couple left just before us.

Boel visiting

I måndagseftermiddag/kväll kom Boel på besök, Peter hämtade henne på Heathrow och sen åt vi och satt och pratade hela kvällen. Tisdagen gav vi oss av ganska så tidigt så vi skulle hinna med så mycket som möjligt av det vi planerat. Vi var på the Monument, vi såg Tower Bridge Exhibition, vi hade lunch på Dickens Inn, promenerade genom Borough Market, vi fikade på Caffe Concerto, provade kläder på Debenhamns och handlade julklappar på Victoria Secrets. Middag åt vi hemma vid 11 (familjen hade redan ätit), sen stupade denna här i säng.

Onsdagen åkte vi in till London igen för att gå en runda på Winter wonderland i Hyde Park, ha lunch på Gordon’s Wine bar, tog en cider på Coach and Horses, handlade lite presenter på Oxford Street innan vi åkte till Harrow-on-the-Hill för att shoppa på St Anne’s. När vi var där ringde barnen och sa att det höll minst på att svälta ihjäl, Peter var iväg på någon tillställning. Vi åkte hem men bestämde att gå ut och äta för jag skulle slippa behöva gå och handla först. Det fick bli middag på Hard 8 i Northwood, idag i mer normal tid.

Torsdagen skulle vi på juldrink hemma hos Yves och Claude på kvällen så vi var tvungna att vara hemma i tid så att vi kunde åka till dem. Jag tyckte att vi skulle åka till St Albans och Boel tyckte att det lät som en god idé. Vi var tvungna att åka inom Watford så att Boel kunde lämna tillbaka några saker som inte passade. Vi åt lunch på The Waffle House innan vi tittade på katedralen. Vi hade sån tur att det i ena delen av katedralen pågick ett julspel för några olika skolor. På kvällen åkte vi in till Kensington för en trevlig kväll hos Yves och Claude.

Eftersom vi hade ball på kvällen och Boel skulle åka hem på seneftermiddagen var det inte tid att göra så mycket men en lunch skulle vi hinna med. Vi åkte till The Royal Standard of England så att Boel skulle få se denna mysiga pub och dessutom få sin fish & chips innan hon åkte hem. Det var lite roligt att killen i baren pratade lite svenska och en av servitriserna också, tror att det var mor och son. Tyvärr regnade när vi åkte därifrån så Boel fick inga riktigt bra bilder. Jag körde sen henne till Heathrow för att sen tråckla mig hemåt i fredagstrafiken, det tog sin lilla stund.

English

Monday afternoon/evening a friend of mine came to visit, Peter picked her up at Heathrow and then we had dinner and talked the evening away. Tuesday we left just after peak hours so that we could get as much as possible done. We went up the Monument, we saw Tower Bridge Exhibition, had lunch at Dickens Inn, walked through Borough Market, had coffee at Caffe Concerto, looked at clothes at Debenhams and got Christmas gifts at Victoria Secrets. Dinner we had at home at 11 pm (the family had already eaten), after that I died in bed.

Wednesday we went back to London to see Winter Wonderland in Hyde Park, eat lunch at Gordon’s Wine Bar, have a cider at Coach and Horses, got some more gifts at Oxford Street before heading to Harrow-on-the-Hill to do some shopping at St Anne’s. When there the kids called and said they were starving, Peter was at a function at work. We went but decided to go out for dinner or I had to go shopping first. We had dinner at Hard 8 in Northwood at a normal time.

Thursday we were going to have Christmas drinks at Yves and Claude’s in the evening and we needed to be home in time to get there in time. I suggested we go to St Albans and Boel agreed. We first went to The Waffle House to have lunch before going to the cathedral. We were lucky because in one part of the cathedral there was a nativity play going on. In the evening we went to Kensington and Yves and Claude’s place.

As we were going to a ball in the evening and Boel was flying home late afternoon there wasn’t much time to do things but there is always time for lunch. We went to The Royal Standard of England so that Boel would get to see this cosy pub as well as getting her fish & chips. The guy behind the bar talked some Swedish and so did one of the waitresses, think it was mother and son. Unfortunately, it rained when we left so she didn’t get any good pictures. I then drove her to Heathrow and started to tackle my way back home in the Friday afternoon traffic, it took some time.

Boel_1 Boel_2 Boel_3 Boel_5 Boel_6

Lucia @ St Paul’s Cathedral

Tjejerna fick inte följa med på balen och på tisdag har vi Lucia med ambassaden som de inte heller får följa med på så de fick gå på Lucia i St Paul’s Cathedral. Det är Svenska Kyrkan som anordnar det och man måste boka biljetter för att få komma in.

De var väldigt nöjda när de kom hem och tyckte att det hade varit väldigt vackert och de hade känt sig så stolta som svenskar.

English

The girls weren’t going to the Winter Ball and they can’t come for Lucia with us on Tuesday either so we booked tickets for them for the Lucia in St Paul’s Cathedral. It is the Swedish Church who arranges it and you have to book tickets to be able to go.

They were very happy coming home and thinks it was very beautiful and were proud being Swedish.

Swedish Pub Tour

Snart är det dags för några av svenskarna att åka hem, dessutom var det några som valt att fylla ett halvt sekel och en som blev 40. Vi bokade därför en privat pubtur med Vic och vi valde en med mycket historia och som vi visste att den ena av jubilarerna inte gjort (de andra hade inte gjort någon). Det fick bli The Tale of 3 Bridges, den innebär dessutom att man korsar Themsen 2 gånger. Vi hade en trevlig kväll även om det var svårt att stå tillsammans när man är så många.

English

Soon some of the Swedes here in Northwood is leaving, as well as we had some celebrating turning a half century and one turning 40. We booked a private tour with Vic and chose one that has a lot of history and that we knew one of them hadn’t done before (the others hadn’t done any). It had to be The Tale of 3 Bridges, it’s on both sides of the Thames. We had a great evening even if it’s hard to stand together when you are so many.

Christmas drinks @ Oxhey Woods Lodge

Peter fick en inbjudan av en av sina chefer att vi var ditbjudna på en juldrink. Först tänkte vi gå dit eftersom det inte är så långt men det började regna och blåste en del och det är så där lagom kul att komma dit urblåst och blöt.

Ett fint hus som ligger skymt från två stora vägar på en stor tomt, vi blev serverade goda snittar och jag träffade en massa människor som jag aldrig sett tidigare. Värden har svenska släktingar då hans moster gifte sig med en svensk så han kunde lite svenska och kände till en hel del om Sverige.

English

Peter got an invitation from one of his bosses for a Christmas drink. We thought we should walk up there first as it’s not that far but it started to rain and was windy and it’s not much fun arriving wet and messed up by the wind.

A nice house that is hidden from two larger roads on huge grounds, we were served nice finger foods and I met a lot of people I had never seen before. The host has Swedish relatives as his aunt married a Sweden and he knew some Swedish and knew a lot about Sweden.

Blombergs & Barnes

När vi flyttade hit lärde vi känna Anders och Cissi men de flyttade hem samma år i augusti. Förra året i december var Cissi och hälsade på tillsammans med Malin, sen kom hela familjen under sportlovet och nu kom Anders och Cissi eftersom Anders skulle fylla väldigt mycket…

De bodde i Hammersmith nära sitt gamla område här i London, vi hade bestämt att vi skulle träffas på söndagen och äta lunch tillsammans på deras gamla kvarterspub i Barnes. Det var så trevligt att träffas och efter 6 timmar på puben var det dags att bryta upp, vi skulle tillbaka till Northwood och de skulle försöka hinna handla lite julklappar till. Vi har så trevlig ihop och jag hoppas att vi fortsätter att hålla kontakten även om jag är ganska så dålig på sånt. Glad att FB finns!

English

When we moved here we got to know Anders and Cissi but they moved back home in August the same year. Last December Cissi came back for a visit together with Malin, then the entire family came for the half term break in February and now Anders and Cissi came to celebrate Anders who was turning old…

They stayed in Hammersmith near their old neighbourhoods here in London, we made plans to meet Sunday for lunch at their old local pub in Barnes. It was so nice and after 6 hours it was time for us to head home and for them to get some more shopping done. We like to spend time with them and I hope we will continue to keep contact even if I’m quite bad at it. Happy there is FB!

Thanksgiving in Chorleywoods

För någon vecka sen var jag på Halloween party hos Melissa och Malcolm och nu bjöd de på Thanksgiving middag. Om man ville kunde man ta med sig något och eftersom jag hade smakat en Pumpkin Pie Lasagna när vi hade amerikansk coffee morning och tyckte att det var väldigt gott erbjöd jag mig att ta med mig en sådan. Jag hade fått en burk pumpa och pumpapaj kryddor av Colleen eftersom de inte skulle vara här utan åka hem till Thanksgiving. Jag hade inget recept så jag hittade två recept där jag plockade de delar jag kunde göra och tyckte lät gott, den var uppskattad och dottern i huset bad om receptet. Bra betyg!

Det var ca 40 vuxna där och en hel hög med barn, våra ville inte följa med så de fick stanna hemma. Vi hade mycket trevligt och gav upp när det blev dags för alla att bidra med sånginsatser, det var vi inte intresserade av att delta i.

English

Some weeks ago I went to a Halloween party at Melissa and Malcolm and now it was time for Thanksgiving dinner. If you wanted too you could bring something and as I had tasted a Pumpkin Pie Lasagna some when we had the American Coffee morning and liked it I offered to bring one. I got a can of pumpkin and some pumpkin pie spices from Colleen as she didn’t need it. I didn’t have a recipe but found two where I picked the parts I could get here and liked, it was liked by the daughter in the house and she wanted the recipe.

We were about 40 adults and a whole bunch of kids, ours didn’t want to come and had to stay home. We had a really nice evening but gave up when we had to contribute to the singing.

After Work

Ett par gånger i år har vi haft After Work här för svenskarna, så även idag men idag var det inte så många som kunde så istället blev det en mindre tillställning med de som kunde. Vi blev 10 stycken och för enkelhetens skull fortsatte jag på temat jag tänkt om vi varit fler. Det blev Broccolisoppa och till det skulle det varit hembakat bröd men det gick inte att få tag på färsk jäst så det fick bli köpebröd till.

Vi hade en trevlig kväll som vanligt och jag hoppas att även Ulrika, Göran, Susanne, Mika, Moa och Kajsa tyckte så.

English

A couple of times this year we have thrown an After Work for the Swedes here, and today we had another one for those who could come. We were 10 people and to make it simple I served the same as I had planned from the beginning. We had Broccoli soup and I was supposed to serve home baked bread but it was impossible to get fresh yeast so I had to buy the bread.

We had a nice evening as usually and I hope Ulrika, Göran, Susanne, Mika, Moa and Kajsa thought so too.

Couples Dining – start up

Även i år har jag anmält oss till Couples Dining eftersom jag gillar konceptet med att gå på middagar med olika par, det är ett trevligt sätt att lära känna nya människor. Som förra året träffades alla paren hos Cherry och alla skulle ha med sig en favoriträtt att bjuda på. Peter och jag tog med oss en tacospaj som uppskattades men vi fick även smakat på en massa annat gott.

Vi satte datumen för våren och det bestämdes även att vi skulle ha en gemensam avslutning hos Cherry när vädret är bättre och ha ett poolparty.

English

I signed up for Couples Dining this year as well as I like the idea of meeting new people over dinner, it’s a great way to get to know people. As last year we met at Cherry’s and everyone should bring a favourite dish to serve. Peter and I brought a taco pie which was appreciated but we got to taste a lot of other nice food.

We also booked the dates for the spring dinners and we also decided to have a final dinner at Cherry’s when the weather is better and we can have a pool party.

Sky Garden & New Pub Tour

Jag har länge velat åka upp till Sky Garden, en inbyggd trädgård som ligger i City of London i en av kontorsbyggnaderna på våning 35 och sträcker sig över 3 våningar och man har utsikt runt om över hela stan. Det är gratis att åka upp men man ska boka innan, man kan chansa då de varje dag har några biljetter man kan få på plats.

Äntligen fick jag med Peter dit, alltid roligare att göra det tillsammans med någon i familjen och kunna dela minnet med någon. Vi fikade lite när vi var där uppe och såg solnedgången.

Efteråt gick vi och åt innan vi skulle träffa Vic för hans senaste pubtur Chalice & Palace, han har numera 8 pubturer och vi har nu gjort 7 av dem (några flera gånger). Denna tur gick i en del av London som jag har varit i flera gånger men aldrig sett dessa pubar. Det är det som är så kul med dessa turer, att man hittar sånt som ligger mitt framför ögonen på en.

English

I have been wanting, for a long time now, to go up to Sky Garden, a garden on the top 3 floors of an office building in the City of London, you have a view over the whole city. It’s free to go up but preferably you should book before, you can take a chance to get a ticket there but it’s not sure you will go up on that day.

Finally, I got Peter to go, it’s more fun when you do those things with someone in the family so you can share the memory. We had something to drink up there and saw the sunset.

Afterwards we went for dinner before we were going to meet Vic to do his latest pub tour Chalice & Palace, he now has 8 tours and we have done 7 of them (some several times). This tour was in a part of London where I have been several times but I haven’t seen these pubs. That’s what I like with the tours, you find things that are right in front of your eyes.

SkyGarden

SkyGarden_1

Chalice_palace

New Zealand House

Peter har jobbat tillsammans med en kille från Nya Zealand och nu är det dags för honom och hans familj att åka hem. Vi var bjudna till en farvälmottagning inne i London på New Zealand House (där de har sin motsvarighet till ambassad) i takvåningen. Vi blev eskorterade upp och där träffade vi Mike och hans fru samt en massa andra arbetskamrater till Peter. Byggnaden ligger några hundra meter från Trafalgar Square och takvåningen har utsikt över Trafalgar Square, Buckingham Palace, Horse Guards, London Eye och Leicester Square – ja mer eller mindre hela London. Helt fantastiskt var det!

Kvällen var trevlig och det är alltid kul att träffa Peters arbetskamrater eftersom man ”känner” dem via honom.

English

Peter has been working with a guy from New Zealand and now it’s time for him and his family to return home. We were invited to a farewell reception in central London at the New Zealand House (where they have their high commission) in the penthouse. We were escorted up where we met Mike and his wife as well as several of Peters colleagues. The building is situated a few hundred metres from Trafalgar Square and the penthouse have a view over Trafalgar Square, Buckingham Palace, Horse Guards, London Eye and Leicester Square – well more or less the entire city. It was a fantastic view!

The evening was nice and it was really neat to meet Peter’s colleagues as I kind of ”know” them through him.

NewZealandHouse

Spitalfields Walk

Idag var det dags igen för en guidad tur med NAWC och denna gång var det runt Spitalfields som turen gick. Området ligger i East End mellan Liverpool Street och Brick Lane, Jack the Ripper härjade också här.

Jag har varit där många gånger på Old Spitalfields Market men inte känt till allt det som vi nu fick berättat för oss. Området skapades för silkesvävare från Irland och Frankrike i slutet av 1600 talet men i början av 1800 talet hade området börjat förfalla och blev ett slumområde som i slutet av 1800 talet mest bestod av brott och prostitution. Där var en stor judisk bosättning i början av 1900 talet och i slutet av 1900 talet så hade de flesta judar flyttat och immigranter från Bangladesh flyttade in och idag är textilaffärer och curry houses det som dominerar Brick Lane.

English

Today it was time again for a guided tour with NAWC and this time it was in Spitalfields, it’s located in the East End between Liverpool Street and Brick Lane. Jack the Ripper territory.

I have been at the Old Spitalfields Market but didn’t not know all of the history. The area was created for the Irish and Huguenot silk weavers that came in the end of 17th century and in the beginning of 19th century it was all declined and in the end of the century it was mostly robbery and prostitution. There was a large Jewish population in the beginning of the 20th century and by the end of the century they had moved and replaced by an influx of Bangladeshi immigrants, who worked in the local textile industry and made Brick Lane the curry capital of London.

Rugby league

Idag var Peter, Emelie och hennes kompis Emy och tittade på en Rugby League match. Det var Nya Zealand och England som spelade, och såklart så höll Emelie och Peter inte på samma lag. Det verkade ändå vara en bra match och Nya Zealand vann så Emelie och Emy var väldigt glada. Jag hade strosat runt på Westfield Stratford ett par timmar och när matchen var slut anslöt de andra och vi åt middag och gick runt i affärerna (mycket till Peters förfäran) innan vi åkte hem. Det var en mycket bra dag.

English

Today Peter, Emelie and her friend Emy went to see a Rugby League game. New Zealand and England were playing, and of course Emelie and Peter did not cheer for the same team. It still seemed as though it was a good game, and New Zealand won so Emelie and Emy were very happy. I had been doing Westfield Stratford for a couple of hours and when the game was over we had dinner and did some window shopping (much to Peter’s dismay) before we went home. It was overall a very good day.